They may be strangersSå har då främlingshatet blossat upp igen. Sverigedemokraterna har visat var de står. Först blir jag arg, efter ett tag övergår det i att jag skäms för en del av mina svenska medmänniskor. Vad får dem att tappa omdömet så att de blir så avtrubbade? Hur kan man annars se så nedlåtande på hela grupper av människor? När vår medkänsla brister ser vi inte att dessa individer är av kött och blod, med samma känslor som du och jag. Stänger vi av vår solidaritet och skyller allt ont på andra, då blir jag mörkrädd mitt på ljusa dagen. Visst har vi möjlighet att ta emot dessa människor som ofta fått fly från allt de har för att rädda sina liv!
But they have their tale to tell
They way be victims
Of a nameless kind of hell
Phil Beer (jodå, han heter så) är ena halvan av "Show of Hands", tillsammans med Steve Knightley, en alldeles förträfflig engelsk duo med rötter både i traditionen och nyare eget material. Phil Beer är om möjligt Englands motsvarighet till David Lindley, en musikant med ständigt nya infall och med oerhört känsliga fingrar och en enorm lyhördhet. När han för många år sen var med i Albion Band skrev han en låt om invandrare som bara blev inspelad som en demo, men släpptes så småningom. Vet inte hur många gånger jag hört den och ännu idag griper den tag i mina känselspröt.
Här kan du lyssna:
Nameless kind of hell
Länkar:
Phil Beers hemsida
Show of Hands hemsida
