I lördags var jag och hälsade på min äldsta son i Örebro. Det sammanföll med att Mark Olson spelade där. Mark var under många år en av de två huvudgestalterna i Jayhawks, denna suveräna Minneapolis-grupp med stämmor i Beatles-klass och låtar som efter några lyssningar etsar sig fast och invaderar ditt sinne, trots lite kantighet och avighet, eller kanske just därför. Gary Louris gitarrer, med ett stänk av Neil Youngs opolerade ruffighet, fullbordade soundet och med lite flyt kunde Jayhawks blivit lika stora som REM eller Tom Petty.
Mark Olson lämnade bandet 1995 och flyttade ut i öknen med Victoria Williams. Gary Louris fortsatte göra bra skivor i Jayhawks namn, men den suggestiva mystiken infann sig inte lika helgjutet som när Mark Oson var med. För ett par år sen började Louris och Olson spela ihop igen och gjorde en fantastisk turné. Några få Jayhawks-spelningar förra sommaren gav mersmak och nu har Mark Olson bekräftat att en ny Jayhawks skiva ska spelas in! Med Louris, Olson, Tim O'Regan, Marc Perlman och Karen Grotberg som också återvänt efter en längre mammaledighet. Detta borde vara en nyhet som skulle nå musiksidornas huvudrubriker, men inte.... Men här kan du ta del av den glada nyheten:
Mark Olson talks Sol Career and Jayhawks Reunion
Olson skriver udda och något kantiga melodier som suggestivt växer och känns alldeles självklara, stämningen påminner något om David Lindleys musik, trots att Oson givetvis inte kommer i närheten av Lindleys flyhänta spelande. Men känslan finns där och med Jayhawks komp och flyt lyfter hans låtar som en baktung flygmaskin som svävar fritt.
Spelningen i Örebro på Clarion Hotel inför en liten entusiastisk publik i lördags var med norska Ingunn Ringvold på slagverk och stämsång. Bra låtar med en suggestiv hypnosliknande stämning som gjorde musiken både angelägen och lite närgången. De riktiga höjdpunkterna blev för mig Jayhawks-låtarna "Wichita", "Blue" och "Over My Shoulder". Snudd på magiskt!
Länkar:
Mark Olsons My Space-sida - med smakprov från senaste skivan.
Mark Olson trollband med små medel - Recension från Helsingborg dagen innan.
Det fanns inte plats för så mycket nostalgi - Recension från "Håkans pop".
Mark Olson på Wikipedia - en liten överblick...
