Ibland funderar jag på att anmäla dem för falsk varudeklaration. Visst kan Reinfeldt framstå som en sympatisk djurgårdare, men hos mig får han ingen respekt förrän han rakryggat kan stå för innehållet i sin politik och inte försöker dölja de faktiska konsekvenserna därav. Nej, jag väntar på den dag när borgarna ställer sig upp och säger: ”Vi driver en politik som medför att inkomsterna ökar för de fåtal som förtjänar det. Detta medför givetvis att klyftorna ökar och de som har det sämst får ännu mindre. Vi tycker detta är bra och rättvist. Dessutom är det ett sätt visa att de inte förtjänar mer, eftersom de inte bidrar till den tillväxt vi inser inte räcker till alla”. Så hänger ju allt ihop, sen kan man ju tycka att det är bra eller dåligt…
Det blir ju bara rent patetiskt att kalla sig det ”nya arbetarpartiet” och det eviga tjatandet om frihet och tillväxt. Frihet för vilka? En snara runt halsen på sjuka och vanliga arbetare blir inte mindre smärtsam bara för att man kallar den en ”möjlighet att fatta fler egna beslut”.
Att sälja ut vår gemensamma egendom, för att några få rika typer ska få sin avkastning mångdubblad, blir inte mindre stöld för att man kallar den en ”avreglering”. En storsatsning blir knappast en sådan, när man samtidigt satsat 50 gånger den summan på att sänka skatten för ett fåtal. Lögner, dimridåer och falskhet! Inget annat!
Det är dags för en kampsång… och eftersom John Tams åter samlat ihop The Home Service med hela blåssektionen och den fantastiske Graeme Taylor på gitarr, så har nu ”Walk My Way” kommit upp i flera versioner på You Tube. Raka puckar från vänster!
Did I hear you call me brother
Did I hear you say
All we have is one another
Won't you walk my way
...
They try to tell us we're defeated
Won't you walk my way
We're unemployed and taxed and cheated
Won't you walk my way
....
And don't give in to doubt and sorrow
Won't you walk my way
You lost today so you can win tomorrow
Won't you walk my way
- John Tams / Bill Caddick.
