Det är alltid en speciell känsla att köra hem i mörkret på natten efter en fantastisk kväll i Stockholm. Intryck av musik, människor och känslor att sortera och reflektera kring. Vägen breder ut sig och trafiken är så gles och du äger nästan vägen för dig själv. Det går lätt alldeles för fort och ändå blir man plötsligt omkörd av nån galning som susar förbi och snabbt är bortom synfältet.
Känslan man hade under konserten att "nu har jag allt jag behöver, livet är fulländat" finns fortfarande kvar och trots att man vet att den kulturella baksmällan trolligtvis kommer att besöka dig morgonen efter så gör det ingenting. Livet bara rullar på, pratet och reflektionerna i bilen är ovanligt insiktsfulla och klarsynta. Livet leker. Om så bara för några timmar. En känsla att återvända till och hämta energi från.
