Vägran att ge upp...

Blåklockan står där på min tomt bland högt gräs och vissna löv och vägrar acceptera att det är höst och att den nog borde lagt ner verksamheten precis som sina kompisar gjorde för en månad sen... Envist blommar den vidare och struntar fullkomligt i vad andra säger eller tycker. Än finns det krafter kvar!

Tänk, vad vore mänskligheten utan alla eldsjälar som vägrar ge upp, de som aldrig säger att
"det tjänar ändå inget till..." De som envist hävdar att det aldrig är för sent och tror att vi kan förändras och styra utvecklingen mot ett humanare och mer rättvist samhälle.

Tack alla ni kända och okända vänner som kämpar vidare... Ni som vågar vara obekväma, vägrar att följa med strömmen, ni som tänker själva och tar konsekvenserna av det ni ser.
Ni som utan att tveka går som ett åskmoln, tvärt emot den rådande vinden...



"Allt rusar in vidare i mardrömmen
och ingen tycks veta varför
Och förändringarna dom tar hundratals år
Det går långsamt,
så långsamt
men, Isabella,
det går...!!"
- Ulf Lundell