AnnaMy - "Woodpecker" 2012
AnnaMy (Anna Myrsten) spelade förband till Great Lake Swimmers på Debaser i november. När en skivdebuterande tjej väljer att göra psykadelisk folkrock sticker det ut. Verkligen. Och hon har gjort en bra skiva, men ändå krånglar arrangemangen till det något och det lyfter bara ibland. I avslutande "Too Fast Too Far Too Fun" får hon till det så att jag blir berörd. Innan dess är det en sådan där skiva där huvudet säger att det här "borde" jag verkligen tycka om, men jag gör det inte fullt ut. Den enda låten på svenska, "Stegen", sätter sig på tvären. En av de bästa låtarna, men när allt annat är på engelska, så låter det fel. Ändå: En stark debut!
Jessika Rydén från Stockholm har nog lyssnat mycket på tidiga Joni Mitchell och Rickie Lee Jones. Lågmält och ärligt och Jessikas speciella röst sätter sin prägel på musiken och ger den personlighet. Det är snyggt gjort, men jag saknar lite mer temperament och lite fler tydliga melodier. Avslutande "Time" är en pärla och visar vilken kapacitet Jessika Rydén har. Lyssna här: "Time"
På hennes hemsida kan du höra hela skivan!
Mona & Maria - "My Sun" 2013
Mona Andersen och Maria Knudsen är två blonda tjejer från Norge som debuterar med ett vackert album med stämningsfulla låtar, där deras sång ligger som ett veckert täcke överst i musiken och lyfter de påhittiga arrangemangen. När det funkar som bäst är det oemotståndligt men ibland känns det lite överarbetat och blir då inte riktigt angeläget... Ibland kan jag höra någon frasering som får mig att tänka på Jane Relf i ursprungliga Renaissance, bättre beröm kan jag inte ge. Det finns också ett stänk av Clannad's senare skivor. Men ibland blir sång-arrangemangen irriterande vackra och jag önskar de hade tonat ner ljudbilden lite, som i de lågmälda "Golden Mind", "Healing Song" och "Shivers In The Blue". Då blir det riktigt bra...!
Jude Johnstone - "Shatter" 2013
Jude Johnstone är sjungande låtskrivare med flera skivor bakom sig. Hennes mörka, lite hesa röst ger djup och närvaro. Titellåten och "Girl Afraid" är exempel när resultatet blir lysande. Men när hon försöker låta som Tom Waits funkar det inte riktigt. Jazzinfluenserna är inte lika bra denna gång. Som helhet spretar det åt lite för många håll. Johnstone's första två album "Coming of Age" och "On A Good Day" är så bra, så jag får uppmuntra till att lyssna på dem istället...! Börja med "Wounded Heart" här ovanför...!
